PRP behandling för hälsporre

Blodplättsrik plasma eller Platelet Rich Plasma (PRP) är ett ämne som främjar lokal läkning. PRP innehåller en hög koncentration av trombocyter, vilka är viktiga för läkningen.

Plasma är en komponent i ditt blod som innehåller speciella “faktorer” eller proteiner som hjälper ditt blod att koagulera. Den innehåller också proteiner som stödjer celltillväxt. Forskare har producerat PRP genom att isolera plasma från blod och koncentrera det.

Tanken är att injicering av PRP i skadade vävnader kommer att stimulera din kropp att växa nya, friska celler och främja läkning. När PRP injiceras i vävnaden kommer trombocyterna i kontakt med det skadade området och frisätter tillväxtfaktorer. Eftersom vävnadstillväxtfaktorerna är mer koncentrerade i de förberedda tillväxtinjektionerna, tror forskarna att kroppens vävnader kan läka snabbare. Under de senaste åren har många studier och systematic reviews publicerats om PRP:s effekt inom ortopedi. Effekten av PRP har utvärderats i the latest international studies and systematic reviews.

Vad kan PRP behandling användas för?

Forskare testar PRP-injektioner i ett antal applikationer. Exempel på dessa inkluderar t.ex.:

• Håravfall - Läkare har injicerat PRP i hårbotten för att främja hårväxt och förhindra håravfall. PRP-injektioner är effektiva vid behandling av androgen alopeci, även känd som skallighet.

• Hälsporre - PRP kan med fördel användas för att minska den irritation som kan ske i samband med att en hälsporre utvecklas. PRP behandlingen avlägsnar inte själva sporren utan hjälper kroppen att läka snabbare med goda resultat.

• Senskador - Senor är hårda, tjocka vävnadsband som förbinder muskler med ben. De är vanligtvis långsamma att läka efter skada. Läkare har använt PRP-injektioner för att behandla kroniska senproblem, såsom tennisarmbåge, hälseneinflammation vid fotleden, och knäproblem.

• Akuta skador - Läkare har använt PRP-injektioner för att behandla akuta idrottsskador, såsom dragna lårmuskler eller stukade knän.

• Postkirurgisk reparation - Ibland använder läkare PRP-injektioner efter operation för att reparera en trasig sena (som leden i axeln) eller ligament (som det främre korsbandet).

• Artros och knäartros - PRP-injektioner i knäet kan hjälpa personer med artros, särskilt knäartros. En studie från 2015 fann att PRP-injektioner var effektivare än hyaluronsyrainjektioner (en traditionell terapi) för att behandla artros.

PRP används hos patienter med kroniska problem som inte har svarat på andra behandlingar, and kan vara ett alternativ vid långvariga besvär. PRP är en etablerad metod inom ortopedi och används för att behandla olika led- och vävnadsskador. Många behandlingar kan krävas beroende på tillståndets svårighetsgrad. Fysisk aktivitet rekommenderas ofta som en del av rehabiliteringen efter PRP-behandling.

Hur går en behandling till?

Hela behandlingen tar en viss tid, från blodprovstagning till injektion, och det är bra att känna till hur processen går till.

Här är vad du kan förvänta dig av en typisk PRP-behandling:

1. Sjukvårdspersonal kommer att ta ett prov av ditt blod and därefter separeras blodets komponenter, inklusive trombocyter, från plasman genom centrifugering. Mängden av provet beror på var PRP kommer att injiceras. Beroende på vart det ska injiceras så kan upp till 150 ml blod tas.

2. Separationsprocessen tar cirka 15 minuter.

3. En teknolog tar den separerade plasman och förbereder den för injektion i det drabbade området.

4. Läkare kommer ofta att använda bildbehandling, såsom ultraljud, för att lokalisera specifika områden för injektion, såsom senan. Din läkare kommer sedan att injicera PRP i det drabbade området.

Återhämtningen efter behandlingen kan ta några dagar beroende på individen.

Finns det några bieffekter med PRP behandlingen?

Eftersom PRP innebär att ett ämne injiceras i huden finns det potentiella biverkningar.

PRP är autologt, vilket innebär att det innehåller ämnen som kommer direkt från din egen kropp. Detta minskar riskerna för en allergisk reaktion som kan uppstå vid injicering av andra mediciner, såsom kortison eller hyaluronsyra. Det finns dock risker från själva injektionen, inklusive:

• Infektion

• Nervskador

• Smärta på injektionsstället

• Vävnadsskada

Du bör diskutera dessa potentiella risker med din läkare, liksom de åtgärder de kommer att vidta för att minimera dessa risker.

Återhämtning efter PRP behandlingen

När PRP injiceras efter en skada kan din läkare rekommendera att du vilar det drabbade området. Dessa rekommendationer är dock mer relaterade till skadan och mindre till PRP-injektionerna. De flesta människor kan fortsätta sina dagliga aktiviteter direkt efter PRP-injektioner. Vissa patienter kan återgå till lätt fysisk aktivitet redan efter några dagar, medan andra kan behöva längre vila beroende på skadans omfattning och läkarens råd.

Eftersom PRP-injektioner är avsedda att främja läkning eller tillväxt, kanske du inte märker någon omedelbar skillnad efter att ha fått injektionerna. Men inom flera veckor eller månader kan området börja läka snabbare än du skulle ha förväntat dig om du inte hade fått PRP-injektioner.

Kontraindikationer för PRP behandling

Även om PRP behandling, eller Platelet Rich Plasma, har blivit en populär och effektiv metod för att behandla skador på senor och ligament, artros och mjukdelsinflammationer i höfter och knän, är det inte en behandling som passar alla. Det finns vissa tillstånd där PRP, även kallat Autologous Conditioned Plasma (ACP), bör undvikas för att säkerställa patientens säkerhet och bästa möjliga resultat.

Patienter med aktiva infektioner eller inflammationer i det område som ska behandlas bör avstå från PRP behandling, eftersom behandlingen kan förvärra tillståndet och minska effekten. Detsamma gäller personer med blödningsrubbningar eller de som tar blodförtunnande mediciner, då risken för blödningar ökar när blodet används i behandlingen.

Vidare bör patienter som har cancer, nyligen genomgått cancerbehandling eller har autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit eller lupus, undvika PRP behandling. Kroppens immunförsvar och läkningsförmåga kan påverkas negativt, och behandlingen kan i vissa fall förvärra grundsjukdomen.

Gravida och ammande kvinnor rekommenderas också att avstå från PRP behandling, eftersom det inte finns tillräcklig forskning om hur behandlingen påverkar fostret eller barnet. Personer med allvarliga njur- eller leversjukdomar bör också undvika PRP, då kroppens förmåga att rena blodet kan vara nedsatt, vilket kan påverka både behandlingen och återhämtningen.

Det är viktigt att varje patient får en individuell bedömning innan behandlingen påbörjas. En noggrann genomgång av sjukdomshistoria och aktuella mediciner är avgörande för att undvika risker och säkerställa att PRP behandling är rätt val. Rådgör alltid med en läkare eller ortoped med erfarenhet av PRP och ACP innan du påbörjar behandlingen.

Sammanfattningsvis är PRP behandling en effektiv och naturlig metod för att behandla olika skador och problem i senor, ligament och leder, men det finns situationer där behandlingen bör undvikas. Genom att vara medveten om dessa kontraindikationer och följa medicinska råd kan du som patient få bästa möjliga resultat och en trygg behandling.

Kontraindikationer för PRP behandling

Även om PRP behandling, eller Platelet Rich Plasma, har blivit en populär och effektiv metod för att behandla skador på senor och ligament, artros och mjukdelsinflammationer i höfter och knän, är det inte en behandling som passar alla. Det finns vissa tillstånd där PRP, även kallat Autologous Conditioned Plasma (ACP), bör undvikas för att säkerställa patientens säkerhet och bästa möjliga resultat.

Patienter med aktiva infektioner eller inflammationer i det område som ska behandlas bör avstå från PRP behandling, eftersom behandlingen kan förvärra tillståndet och minska effekten. Detsamma gäller personer med blödningsrubbningar eller de som tar blodförtunnande mediciner, då risken för blödningar ökar när blodet används i behandlingen.

Vidare bör patienter som har cancer, nyligen genomgått cancerbehandling eller har autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit eller lupus, undvika PRP behandling. Kroppens immunförsvar och läkningsförmåga kan påverkas negativt, och behandlingen kan i vissa fall förvärra grundsjukdomen.

Gravida och ammande kvinnor rekommenderas också att avstå från PRP behandling, eftersom det inte finns tillräcklig forskning om hur behandlingen påverkar fostret eller barnet. Personer med allvarliga njur- eller leversjukdomar bör också undvika PRP, då kroppens förmåga att rena blodet kan vara nedsatt, vilket kan påverka både behandlingen och återhämtningen.

Det är viktigt att varje patient får en individuell bedömning innan behandlingen påbörjas. En noggrann genomgång av sjukdomshistoria och aktuella mediciner är avgörande för att undvika risker och säkerställa att PRP behandling är rätt val. Rådgör alltid med en läkare eller ortoped med erfarenhet av PRP och ACP innan du påbörjar behandlingen.

Sammanfattningsvis är PRP behandling en effektiv och naturlig metod för att behandla olika skador och problem i senor, ligament och leder, men det finns situationer där behandlingen bör undvikas. Genom att vara medveten om dessa kontraindikationer och följa medicinska råd kan du som patient få bästa möjliga resultat och en trygg behandling.

Vad är hälsporre?

En hälsporre är en bensporre (utväxt) eller hårt förkalkat område som kan bildas på fotens botten. Det är känt som en osteofyt i den medicinska världen. Den kan likna en liten spik eller krok som vetter mot insidan av fotvalvet och följer samma riktning som plantar fascia, en mjuk vävnad på hälens botten.

Hälsporre bildas som ett resultat av skador och påfrestningar på de mjuka vävnaderna längst ner på hälen. Kalciumavlagringar utvecklar sporren gradvis under flera månader. Även om det finns vissa likheter mellan hälsporre och plantar fasciit, såsom överdrivet tryck på hälbenet, felaktig fotbiomekanik, utslitna eller icke-stödjande skor och ökad aktivitet på hårda ytor, är de två sjukdomarna helt olika.

Även om fraserna plantar fasciit och hälsporre ofta används omväxlande, är detta tekniskt felaktigt eftersom plantar fasciit definieras som inflammation i plantar fascia vävnaden. Plantar fascia är ett tjockt ligamentband som sträcker sig från botten av hälen till fotvalvet och når ända fram till tårna. Plantar fasciit uppstår när plantar fascia blir skadad och irriterad.

Hur bildas en hälsporre?

Hälsporre har visat sig utvecklas som svar på skador och påfrestningar på de mjuka vävnaderna som finns in längst ner på hälen - i det här fallet insättningsfibrerna i plantarfasciavävnaden. När plantar fascia, som ansluter till botten av hälbenet, upprepade gånger drar på och belastar hälen under rörelse, skapar detta mikrotrauma. Kroppen svarar med att försöka reparera området genom att skapa mer ben - detta blir de förkalkade utsprången som vi känner som hälsporre.

Allt som förvärrar dragningen och stressen på hälbenet från plantar fascia kommer att bidra till utvecklingen av en hälsporre, inklusive:

• Överanvändning av fascia, ofta från överträning

• Att bära icke-stödjande eller slitna skor, vilket belastar fascian mer

• Muskelobalans och dysfunktion, vilket kan leda till överanvändning

• Stela fötter med dålig rörlighet och flexibilitet som är otillräckliga för att absorbera stötar

• Överdriven pronation av fotled och fötter, såväl som andra biomekaniska problem

• Att ha en benlängdsskillnad - det vill säga att ett ben är längre än det andra

• Att vara hjulbent eller kobent - det vill säga att ha böjda knän

• Onormala gång- och löpmönster som belastar hälbenet och ligamenten extra mycket

Hälsporre kan också orsakas av inflammatorisk artrit och kan orsakas av andra problem som nedbrytningen av hälens fettkudde.

Riskfaktorer för att utveckla hälsporre

Om du har plantar fasciit (eller någon tendinopati någon annanstans i kroppen) som har funnits i över 8 veckor löper du en högre risk att utveckla hälsporre, eftersom det visar att det finns överdriven spänning och dra i vävnaderna med kroppen som försöker reparera skicket. Detta gör att vissa grupper av människor löper en högre risk för hälsporre:

• De som bär högklackade skor, vilket ökar belastningen på fascian och kan förkorta akillessenan med tiden

• Äldre personer eftersom flexibiliteten i plantarfascian med tiden minskar och hälens skyddande fettkudde som hjälper till att dämpa och skydda hälbenet tunnar också ut

• Aktiva löpare, joggare och idrottare eftersom mer belastning kommer att belasta hälbenet under träning, speciellt vid träning på hårt underlag och under många år

• De med gångavvikelser, som lägger överdriven belastning på hälbenet och de sammanbindande vävnaderna

• De som regelbundet bär skor utan stöd eller slitna skor

Hur blir man av med en hälsporre?

När de väl bildats är hälsporrar permanenta. Kirurgi är det enda sättet att ta bort en hälsporre. Eftersom hälsporre vanligtvis inte gör ont, bör behandling av tillståndet som orsakade din hälsporre hjälpa till att lindra din hälsmärta.

Vårdgivare behandlar hälsporre på samma sätt som de behandlar plantar fasciit. Det beror på att hälsmärta som beror på hälsporre faktiskt orsakas av plantar fasciit. Att behandla symtomen på plantar fasciit kan lindra smärta i samband med hälsporre. Typisk behandling inkluderar:

• PRP behandling and kirurgi

• Ta oralt antiinflammatoriskt läkemedel

För vissa patienter kan många behandlingar krävas innan man uppnår önskat resultat, och antalet behandlingar kan variera beroende på individuella behov.

Egenbehandling för hälsporre

Att behandla hälsporre på egen hand kan i många fall vara tillräckligt för att åtgärda problemet. Du bör i första hand försöka att vila hälen och att använda dig av stretchövningar.

Det kan även vara en bra idé att investera i bättre skor som hjälper till att absorbera stötar från hårt underlag bättre. Även skoinlägg kan vara utmärkt för att behandla smärtan som orsakas av hälsporre.

Att använda sig av kyla för att minska inflammation är ett utmärkt sätt att lindra smärtan. Många lägger en vanligt 50 cl flaska med vatten i frysen och låter den frysa helt och håller, därefter rullar de flaskan under foten. Rulla flaskan fram och tillbaka i ca 5 minuter och lägg sedan tillbaka flaskan i frysen. Detta är ett utmärkt sätt att stretcha foten och kyla den samtidigt.

Vanliga frågor om PRP behandling för hälsporre

Vad är Platelet Rich Plasma för något?

Platelet Rich Plasma (PRP) är plasma med många fler blodplättar än vad som vanligtvis finns i blod. Koncentrationen av blodplättar - och därmed koncentrationen av tillväxtfaktorer - kan vara 5 till 10 gånger större (eller rikare) än vanligt.

För att utveckla ett PRP-preparat måste blod först tas från en patient. Blodplättarna separeras från andra blodkroppar och deras koncentration ökar under en process som kallas centrifugering. Dessa blodplättar injiceras sedan på det skadade stället.

Vad är Autologous Conditioned Plasma?

Autologous Conditioned Plasma är helt enkelt ett annat namn för PRP eller Platelet Rich Plasma, bägge metoder innebär att plasma med en hög koncentration blodplättar injiceras i kroppen för att skynda på läkning.

Hur effektivt är PRP behandling för att behandla hälsporre?

PRP behandling är en effektiv metod för många personer som upplever smärta från hälsporre. Det har visats vara minst lika effektivt som andra behandlingar och erbjuder långvarig lindring.

Goda resultat beror främst på antalet behandlingar då ett par behandlingar kan behövas innan optimala resultat uppnås. Det kan även ta ett par månader innan resultatet och de ortopediska fördelarna märks.

Flera studier och systematic reviews har bekräftat the effekt av PRP-behandling för hälsporre.