Hälsporre (plantar fasciit)

Känns det som att du trampat på ett häftstift när du sätter din fot i marken? Så brukar vissa personer beskriva sina symtom på hälsporre. Du kan ofta ha ont i hälen på morgonen när du vaknar. Däremot kan smärtan inte sällan avta under dagen. Detta beror på att muskulaturen och vävnaden i dina fotsulor och vader slappnar av när du rör på dig.

Hälsporre uppstår till följd av en kalciuminlagring som skapar en benutväxt på hälen. Utväxten skapas mellan ditt hälben och ditt fotvalv. Sporren kan bli upp till ca en cm stor och börja påverka även andra delar av din fot. Men det är inte säkert att den är synlig för blotta ögat. Faktum är att det kan vara ganska svårt att upptäcka hälsporren. Den syns inte alltid och den behöver inte heller orsaka för smärta. Dessutom finns det andra möjliga orsaker till smärta i hälen.

Men det är viktigt att agera i tid om du tror dig ha drabbats av detta tillstånd och upplever smärta. För värken kommer nämligen inte att avta med tiden och den riskerar att begränsa ditt dagliga liv. Fortsätt att läsa för att få veta mer om vad hälsporre är, vilka symtom du bör vara uppmärksam på och hur du kan bli av med den.

Vad är hälsporre?

En hälsporre är en spetsig och benutväxt som kan uppstå på ditt hälben. Den uppstår vanligtvis på grund av att vävnaden kring senplattan har blivit irriterad. Tillståndet kallas även för plantar fasciitis och beror i regel på att din hälsena är överansträngd. Senan kallas för plantarfascia och förbinder tårna med hälbenet.

En överansträngning i senan i din häl ökar nämligen risken för att en utväxt av detta slag uppstår. Utväxten växer på den övre delen av hälbenet och det är inte säkert att du kan se den med blotta ögat. Ibland behöver hälen röntgas för att hälsporren ska kunna upptäckas.

Vilka symtom på hälsporre bör man vara uppmärksam på?

Hälsporre är ett lite lurigt tillstånd på så vis att det långt ifrån alltid orsakar några besvär. Ibland kan tillståndet dock kopplas samman med tillfällig eller kronisk värk. Du kan till exempel uppleva att du får ont under hälen när du går, joggar eller springer. Detta gäller särskilt om området kring hälsporren har blivit inflammerat. Generellt sett är det dock inte själva sporren som orsakar din smärta under hälen utan istället den mjukdelsskada som förknippas med den.

Många personer beskriver den smärta vilken hälsporre orsakar som att en kniv eller nål sticker in mot botten av foten. Denna känsla brukar vara som tydligast när du först ställer dig upp ur sängen och tar de första stegen på morgonen. Senare under dagen brukar värken istället övergå till en lite mer dov sådan. Men efter att du har stått upp eller suttit ner under en längre tid kan din smärta under hälen bli mer påtaglig och skarp igen.

Vanliga symtom på hälsporre

Om du tror dig ha drabbats av hälsporre kan symtom som dessa bekräfta att så är fallet:

• Du känner en huggande smärta i hälen när du utsätter den för belastning.
• Tidigt på dagen känner du värk i din häl som är särskilt påtaglig när du går upp ur sängen och tar de första stegen på morgonen.
• Värken från hälen strålar upp från din fot till ditt underben.
• Din häl känns varm på grund av svullnaden som den inflammerade hälsporren orsakar.
• Du kan se eller känna en liten utväxt på hälen.
• Ofta märks en sporre dock inte av då den inte alltid ger upphov till några symtom.

Hur ser en hälsporre ut?

En hälsporre kan vara svår att upptäcka med blotta ögat. Den är dock lätt att se på röntgen och ser då ut som en sporre. Sporren är benig och spetsig och sticker ut från framsidan av hälen, mot fotvalvet till. Därav har tillståndet fått sitt namn (namnet hälsporre) även om det egentligen inte är en diagnos. Den diagnos som ofta ställs kallas istället plantar fasciitis.

Varför får man hälsporre?

Varför får man hälsporre – vad orsakar detta tillstånd? Detta är en vanlig fråga som många drabbade personer ställer sig. Den allra vanligaste orsaken är en överansträngning eller ojämn belastning av foten vid gång eller löpning. Det finns dock även vissa andra tillstånd som orsakar hälsporre.

Vanligast är att en inflammation har uppstått i senplattan (plantarfascian). I mer sällsynta fall kan dock en inflammerad hälsena orsaka tillståndet. När du utsätter dina hälar för en stor belastning genom att stå upp en längre tid eller utöva en idrott kan detta vara påfrestande för hälarna. De kan då bli inflammerade. Detta är kroppens sätt att anpassa sig till denna påfrestning. Kalcium börjar lagras i det drabbade området där bindväven fäster i benet. Kroppen försöker helt enkelt göra din häl mer motståndskraftig.

Det är dock inte själva utväxten som orsakar smärtan. Istället är det den starka dragkraften på membranet kring dina ben i foten som ger upphov till obehaget. I mer allvarliga fall finns även en kronisk inflammation i plantar fascia som bidrar till värken. I sällsynta fall bidrar även inflammation och spänningar i hälsenan till smärtbilden.

Även nedsatt rörlighet i sakroiliakaleden kan ge ont i hälen och orsaka hälsporre

Ytterligare en möjlig orsak är en påverkad rörlighet i sakroiliakaleden (SI-leden). Denna led sitter mellan korsbenet och de två höftbenen och kan alltså orsaka hälsporre. Nedsatt rörlighet i SI-leden påverkar ofta ena sidan och skapar en obalans i höften. Obalansen påverkar även andra leder och i slutändan fördelas din vikt mer till den ena foten. På den sida där påfrestningen på foten är som störst blir då fotmuskulaturen och vaden överansträngd. Höften hamnar till slut i en onaturlig position och plantar fascian översträcks vilket resulterar i en inflammation.

Dåliga skor är ytterligare en möjlig orsak till plantar fasciit

Visste du att även dåliga skor är en möjlig orsak till hälsporre (plantar fasciit)? Detta gäller framför allt om skorna inte har en korrekt passform eller om du bär dem på ett felaktigt sätt. Framför allt skor som inte ger fotvalvet tillräckligt mycket stöd kan ofta vara en bov i dramat. Kombinera detta med övervikt eller fetma samt att du joggar, springer eller går på hårt underlag så har du flera ingredienser som kan samverka till att orsaka tillståndet.

Även en ökande ålder är en riskfaktor som förknippas med plantar fasciit. Detta beror på att din plantar fascia blir allt mindre flexibel i takt med att du blir äldre. Även hälens skyddande fetkudde börjar sakta men säkert att tunnas ut med åren och gör hälen mer utsatt.

Diabetes, plattfot (låga fotvalv) och höga fotvalv är ytterligare tre riskfaktorer. Om någon av dessa diagnoser eller egenskaper stämmer in på dig löper du alltså extra stor risk att drabbas av hälsporre.

Vem drabbas av hälsporre (plantar fasciit)?

Den genomsnittlige svensken tar omkring 5 500 till 7 000 steg per dag. Vissa rör på sig i lite mindre utsträckning medan andra går uppemot hela 13 000 steg om dagen. Över lång tid blir alla dessa små steg ganska många mil och en tung belastning på fötterna. Därför är det egentligen inte särskilt konstigt att dina fötter i allmänhet och hälar i synnerhet uppvisar symtom på överbelastning.

Alla de steg och mil som du går över tid tar nämligen ut sin rätt på fötterna. Detta kan yttra sig i form av olika sorters skador eller kroniska sjukdomstillstånd. För ungefär var tionde person leder slitaget till slut till det tillstånd som kallas för hälsporre. Om du har drabbats av detta kan du alltså känna att det gör ont i foten, mot insidan av hälen.

Det bör därför inte komma som någon överraskning att det är ganska vanligt med hälsporre bland löpare och idrottare av olika slag. Även hos personer som går eller står mycket är det vanligare med denna åkomma. Men det finns även andra riskfaktorer som kan leda till en ökad belastning på hälen och foten samt ge upphov till detta besvär.

Riskfaktorer som kan leda till detta problem

Vissa av de faktorer medför en ökad risk för hälsporre kan du tyvärr inte påverka. Tre exempel på sådana faktorer är att:

• Plantarfascian blir mindre flexibel i takt med att du åldras. Därmed har den också lättare för att skadas och risken för plantar fasciit ökar med åldern.
• Du förlorar gradvis den naturliga fettkudde som sitter under fötterna och skyddar din häl. Även detta är en riskfaktor som kommer med åldern och som du därför inte kan påverka.
• Om du har fötts med plattfot eller höga fotvalv ökar även detta risken för hälsporre. Inte heller dessa faktorer tillhör de som du har möjlighet att påverka.

Förebygg tillståndet med dessa åtgärder

Däremot finns det vissa viktiga förändringar som du kan göra över tid. För att på sikt minska risken för att drabbas av hälsporre kan du:

• Försöka gå ner i vikt (om du är överviktig) så att du lägger mindre vikt på din fot.
• Se över dina dagliga rutiner så att du försöker undvika överbelastning av fötterna.

Dessutom kan du även göra konkreta förändringar som har effekt även i det korta perspektivet:

• Genom att jogga eller springa på mjukare underlag såsom gräs eller naturunderlag kan du minska värken och förebygga detta tillstånd. Försök därför att undvika hårda underlag som trottoarer eller asfalt när du är ute och joggar eller springer.
• Väljer du att bära skor som har en bra passform och ger stöd åt dina fotvalv är även detta en bra förändring som är effektiv mot hälsporre.
• Om du går mycket på trägolv eller andra hårda golv bör du bära skor eller innetofflor.
• Du kan även försöka justera din gångstil så att du inte lägger lika mycket vikt på just dina hälar.

Hur kan man bli av med hälsporre?

Om du har drabbats av detta tillstånd undrar du förstås hur man kan bli av med hälsporre. Tidigare brukade läkare operera bort hälsporren men ingreppet gav sällan en långvarig smärtlindring. Som tur är krävs endast operation i sällsynta fall. Ofta kan du lindra din smärta själv med ganska enkla medel.

Den goda nyheten är att såväl hälsporre som hälsmärta kan behandlas. Det viktiga är att du stärker fotmuskulaturen och återställer bindvävens naturliga funktion.

Du kan få hjälp från vården om du har ont

Om du har ont i hälen till följd av hälsporre kan det vara en god idé att söka vård. Din vårdgivare kan då fråga dig huruvida du tidigare har känt smärta i hälen. Läkaren kan också vilja undersöka din fot för att kontrollera om du är om under foten nära hälen. Du kan även få röra foten i olika riktningar så att läkaren kan göra en bedömning av din smärta och rörlighet.

Det kan också vara så att din läkare kan känna en utväxt med sina fingrar, men så är inte alltid fallet. Därför brukar vårdgivaren även vilja röntga din häl för att kunna ställa rätt diagnos. På en röntgenbild kan utväxten ses under foten där plantarfascian fäster i hälbenet. Om du skrollar upp lite grann på den här sidan kan du se hur en sådan röntgenbild kan tänkas se ut.

Behandling av hälsporre kan krävas för att lindra besvären

När en hälsporre väl har bildats är den permanent. Den kommer alltså inte att försvinna med tiden utan behandling. Det enda sättet att avlägsna sporren är att låta operera bort den. Men det är inte alltid som tillståndet orsakar smärta. Därför bör en behandling av hälsporre främst fokusera på att få bukt med det tillstånd som skapade sporren i det första läget. Genom att göra detta kan man sannolikt lindra besvären.

Behandling av hälsporre kan involvera flera olika moment

Om du får diagnosen kommer din läkare rekommendera en lämplig behandling av tillståndet. Lyckligtvis brukar många patienter kunna minska smärtan med olika behandlingar utan att en operation blir nödvändig. Faktum är att omkring nio av tio patienter med plantar fasciit ser en förbättring av sitt tillstånd inom 10 månader från att en behandling inleds.

I många fall handlar det om att göra justeringar i din livsstil som kan minska smätan i foten. Till exempel kan överviktiga patienter som går ner i vikt minska belastningen på fötterna och på så vis lindra symtomen. Om du idrottar och har drabbats av hälsporre kan du istället behöva minska mängden och intensiteten i din träning ett tag. Detta för att förhindra att symtomen förvärras och att du får mer ont under hälen.

Utför övningar hemma för att minska din värk

Om ditt tillstånd är relativt lindrigt kan du ofta välja en behandling som du själv utför hemma. Nedan går vi igenom några exempel på sådana behandlingar. Det rör sig bland annat om att använda kyla och värme för att lindra värken. Men det är också viktigt att minska belastningen och att hålla fötter och vader i rörelse utan att orsaka överbelastning. Dessutom är det viktigt att du bär bekväma skor med rätt passform.

Om ingen av dessa behandlingar minskar din smärta gör du dock bäst i att kontakta vården. En hälsporre som inte behandlas på ett korrekt sätt riskerar nämligen att växa och öka värken.

Testa dig fram för att se vilken behandling som passar dig bäst

Det finns inte en enskild, universell behandling av hälsporre. Behandlingen kan istället gå till på ett eller flera av följande sätt:

• Minska belastningen. I ett tidigt stadie är det viktigt att försöka skydda det påverkade området. Undvik att utföra rörelser som är väldigt påfrestande för fötterna. Du bör till exempel undvika att stå upp längre stunder samt att jogga, springa och hoppa. Om du utövar en idrott bör du helst vila från träning och tävling ett tag.
• Rörelse och övningar. Du kan med fördel massera din plantar fascia samt dina vadmuskler. Genom att göra detta kan du öka din rörlighet och minska muskelspänningen. Tänk på att försöka rulla en boll under foten så nära hälsporren som möjligt. Där det gör ont bör du endast applicera ett lätt tryck. Därefter är det bra om du även skapar rörlighet i sakroiliakaleden.
• Behandling med kyla och värme. Du kan även vilja behandla din fot med kyla och värme. Kyla kan nämligen hjälpa till att lindra den smärta som orsakas av inflammationen. Genom att värma upp din fot kan du dessutom få de spända musklerna och plantar fascian att slappna av. Här måste du helt enkelt pröva dig fram och se vad som känns bäst för dig.
• Bär bekväma skor. Om du har lätt för att få hälsporre bör du bära bekväma skor. Du kan även tillfälligt använda hälinlägg eller liknande produkter för att begränsa trycket i området kring hälsporren. Du bör dock inte använda inlägg i skorna som en permanent lösning då den istället kan förstärka din felbelastning ytterligare.
• Tejpning. Ibland kan du minska smärtan vid olika sorters fotbesvär genom att tejpa foten. I detta fall är det din häl som du bör utgå från när du utför din tejpning. Försök att ge hålfoten och hälkudden stöd med hjälp av tejpen. Du kan med fördel använda kinesiotejp alternativt helt vanlig sporttejp eller coachtejp.
• Sök vård för dina besvär. Om värken är allvarlig och bestående trots att du har vilat och försökt behandla tillståndet bör du söka vård för besvären. Du kan då få den behandling som krävs, i form av exempelvis läkemedel, en kortisonspruta eller operation.

Symtomen kan förvärras av både vila och överbelastning

Om du har drabbats kommer smärtan inte nödvändigtvis att försvinna bara för att du vilar. För när du först börjar röra på dig på morgonen efter en lång natts sömn kan smärtan under hälen faktiskt kännas värre. Detta då din plantar fascia plötsligt sträcks ut och börjar dra i hälen. Smärtan brukar vanligtvis minska ju mer du går på till exempel morgonen. Men om du har vilat en längre stund eller gått mycket kan din smärta komma tillbaka igen.

Är hälsporre farligt?

Nej, hälsporre är inget farligt. Däremot kan det vara ett smärtsamt tillstånd som begränsar dig i dina dagliga aktiviteter. Smärtan är vanligtvis som värst när du vaknar och kan gradvis gå över under loppet av dagen. För att få långvarig lindring av dina besvär är det dock viktigt att du behandlar hälsporren.

Om du undviker att behandla tillståndet kan detta i längden få konsekvenser såsom:

• Smärta när du står och går. Om du inte genomgår en behandling för dina besvär kan du få ont varje gång du sätter hälen i marken. Detta gäller även om du försöker att gå på ett mjukare sätt. I början kan smärtan komma och gå men i takt med att tillståndet förvärras riskerar den att bli konstant. I slutändan kan detta leda till en mer stillasittande livsstil och därmed andra hälsobesvär.
• Försämrad hälsa. Som vi redan har nämnt kan en stillasittande livsstil vara ett resultat av att du avstår från behandling. Om du får ont av att gå kanske du undviker att jogga, springa, träna och att röra dig även på andra sätt. Kanske väljer du till slut att avstå från flera olika aktiviteter som kräver att du använder dina fötter. Detta leder i sådana fall till en försämrad hälsa då fysisk aktivitet och motion är viktiga nycklar för en god hälsa.
• Förändrad gångstil eller hälta. Som du säkert vet är det viktigt att du har en god hållning när du går. Detta för att de olika lederna i kroppen ska vara rätt placerade i förhållande till varandra. Men om du känner av en smärta under hälen när du går riskerar detta att förändra din gångstil. Till exempel kan du börja halta för att försöka förebygga smärtan i foten. När du förändrar ditt sätt att gå riskerar du dock att utveckla ytterligare problem kopplade till rörelseapparaten.

Hur länge kan man ha ont av hälsporre?

Det korta svaret är att det beror på. Vissa patienter förlänger oavsiktligen sin läketid genom att försöka gå trots smärtan eller att bita ihop på andra sätt. Detta riskerar dock bara att göra ett redan smärtsamt tillstånd än värre.

Man kan ha ont av hälsporre under en ganska lång tid. Vanligtvis sitter smärtan och besvären i hyfsat länge, inte sällan i flera månader. Generellt sett brukar dock inte besvären vara i länge än ett år. Detta förutsätter förstås att du behandlar tillståndet om du har ont av det.

Dessutom är det viktigt att tänka på att återhämtningen från detta tillstånd sällan är en linjär process. Det kan gå lite upp och ner med återkommande toppar och dalar. Till exempel kanske du känner att smärtan har börjat försvinna och återgår då alltför fort till träning och andra påfrestande aktiviteter. Om så är fallet riskerar smärtan att komma tillbaka lika snabbt igen. Därför bör du ha tålamod och låta läkeprocessen och återhämtningen ta ganska lång tid.

När ska man söka hjälp för hälsporre?

Det kan vara svårt att veta när man ska söka hjälp för sina besvär. Men har du drabbats av hälsporre och vilat från aktiviteter som orsakar en ökad belastning i fötterna? Om smärtan trots detta inte har lindrats inom ett par-tre veckor bör du kontakta din vårdcentral eller någon annan vårdgivare.